Imorse kände jag mig extremt osugen på att rida lektion. Jag var seg och det har gått så dåligt ridmässigt en period nu så den där extra energin inte riktigt fanns. Men sedan tog jag mig i kragen, klädde hästen i en mörkblå dressyroutfit jag inte fångat på bild och red dressyrträning för Lotta.

Och äntligen släppte det lite! Lotta hittade en del dåliga vanor jag lagt till med och gav mig massa bra tips! Vi jobbade med att få honom att inte spreta med bogarna för att komma undan genom att göra slutor på öppna delen av voltspåret och red utåtställt tills jag hittade ett ärligt stöd på ytter så att jag får med mig hela hästen i galoppjobbet. Vi jobbade mest med grunden, att få honom lägre i formen och att jag ska kunna göra avsaktningar och igångsättningar utan att tappa form för att jag gör för mkt med handrörelser i stället för kropp och säte. Det gick superbra i skritt och trav, men galopp snett igenom till halt fick vi kämpa rejält med eftersom att han hela tiden försökte ta mina avsaktningskomandon som om han ska fatta nya (rätt) galopp i nya varvet och ge sig iväg igen. Han springer gärna ifrån arbete när det blir jobbigt så jag fick kämpa på! Hittade en jättebra känsla på slutet och kände att jag kom tillbaka till en stadig, rund form varje gång jag tappat den lite. Precis vad jag behövde för att vara tillbaka på banan nu när det kändes som om jag kört fast på egen hand!

Här är en bild från Skärlunda för två år sedan, här syns det ganska tydligt att han kan bli lite hög i grundforen. Och ja! Sådär illa satt jag på den tiden, tyävrr!